Med en nu lagakraftvunnen vattendom tar projektet Isbladslagunen ett avgörande steg mot genomförande. Projektet söker nu ännu fler bidragande aktörer och samarbeten som delar visionen om ett livskraftigt Östersjön

Mitt i Stockholm kan ett världsunikt stenrev byggas som skyddar stranden, skapar en lugn lagun och ger fiskarna nya lekplatser. Östersjön får nytt hopp när stadens sprängsten från
tunnelbyggen återanvänds i en innovativ cirkulär lösning som stärker biologisk mångfald såväl under som över ytan.
– Djurgårdens stränder har försvagats av svallvågor från båttrafik och erosion, precis som många andra stränder längs Östersjöns kust. Nu stärker vi kustens funktion och livet under ytan. Med Isbladslagunen visar vi hur lokala åtgärder kan göra skillnad – mitt i Stockholm – och ge hopp för fler platser runt hela Östersjön, säger fiskerikonsulent Oliver Karlöf, MASSA Lagu och Stockholms stad.
Lagunen blir som en ny “årsring” i Stockholms stadsutveckling – drygt 100 år efter ”världsutställningen”, men nu under ytan och för livet i vattnet. Den cirkulära lösningen tar sten från pågående tunnelbyggen och skapar nytt liv som lekplats för Östersjöns fiskar – ett konkret exempel på hur hållbara och duplicerbara miljölösningar kan skapas i stadsmiljö.
– Det här har aldrig gjorts förut. Vi bygger en innovativ prototyp utifrån naturens egen grammatik som kan anpassas till fler platser och skapa större effekt för Östersjön, säger Marta Bohlmark, projektledare, MASSA Lagu och Gaia Arkitektur.
Projektet har vuxit fram under sex års forskning och testprojekt, med en bred samverkan mellan Kungliga Djurgårdens förvaltning, Kungliga Djurgårdens Intressenter, Stockholms stad, Gaia Arkitektur, ELU Marin, WWF, Länsstyrelsen Stockholm och många fler. Alla parter ställer upp och jobbar för denna idé som ger hopp – för fiskarna, för livet i vattnet och för hela Östersjön. Stenmaterialet finns nära Isbladsviken, på Stockholms stads masslogistikcenter på Loudden. Miljöpåverkan minimeras genom att stenen fraktas vattenvägen på pråm.
– Här på Djurgården är det naturligt att samarbeta kring hållbarhet. Genom konkreta åtgärder mitt i Stockholm visar vi att det går att göra skillnad – och inspirera fler att agera. Samtidigt skapar vi nya
historiska bilder när de första stenarna sticker upp på det här nya revet, och blir en del av Stockholmsmiljön och av Kungliga Djurgården, säger Magnus Andersson, slottsfogde på Kungliga
Djurgårdens förvaltning.

– Fortsättningen är att inkludera ännu fler aktörer, för nu ska vi få det byggt också, och vi önskar att se hur detta kan bli ett projekt för stockholmarna, där så många som möjligt är med och att vi gör det här tillsammans”, säger Marta Bohlmark, projektledare, MASSA Lagu och Gaia Arkitektur.